Kvaliteten på motorvägar i Europa varierar mycket från land till land, beroende på investeringar, underhåll och trafiknivåer.
Medan Nederländerna ofta hyllas för sin utmärkta infrastruktur, ligger andra länder efter. Dessa skillnader illustrerar hur starkt politiska och finansiella prioriteringar påverkar tillståndet för Europas vägnät.
Nederländerna får 6,4 på en skala från 7, enligt en rapport från World Economic Forum, som bäst i Europa. Den välskötta asfalten, tydliga skyltar och effektiva trafikflöden gör de holländska motorvägarna till ett exempel för andra länder. Tack vare konsekventa investeringar i infrastruktur garanteras inte bara kvalitet utan även trafikanternas säkerhet höjs.
I Tyskland är situationen annorlunda. Autobahns, kända för sträckor utan hastighetsbegränsningar, drar till sig både beröm och kritik. Även om dessa vägar i allmänhet är av god kvalitet, orsakar täta byggnadsarbeten och högt trafiktryck ofta trafikstockningar. TomTom-data visar att medelhastigheten på tyska motorvägar ligger runt 125 km/h, strax under den rekommenderade hastigheten på 130 km/h. Ändå är infrastrukturen robust och frånvaron av en nationell hastighetsbegränsning gör Tyskland unikt i Europa.
Frankrike har ett omfattande nätverk av avgiftsbelagda vägar, de så kallade autorouterna, som är kända för sina tysta och välskötta vägar. Däremot kan vägtullarna bli ganska höga, vilket gör att vissa bilister väljer bivägar. Med en hastighetsgräns på 130 km/h och 110 km/h i regn är franska motorvägar fortfarande attraktiva, men de höga kostnaderna är en stridsfråga bland resenärerna.
Spanien har investerat mycket i sitt vägnät de senaste decennierna, vilket resulterat i moderna och välskötta motorvägar. Landet utmärker sig med avgiftsbelagda vägar (autopistas) och avgiftsfria vägar (autovías). Med en hastighetsgräns på 120 km/h är dessa vägar säkra och effektiva, även om prisvärdheten för avgiftsbelagda vägar fortfarande är ett problem för vissa spanska förare.
I Östeuropa lämnar kvaliteten på motorvägarna ofta mycket övrigt att önska. Moldavien, med en poäng på bara 2,6 av 7, är ett av de sämst rankade länderna på kontinenten. Det finns också mycket utrymme för förbättringar i länder som Rumänien och Ukraina. Dåligt underhåll och begränsade investeringar hindrar en snabb modernisering av infrastrukturen här. Dessa skillnader belyser klyftan mellan Väst- och Östeuropa när det gäller vägnätets kvalitet.
För att minska klyftan och harmonisera kvaliteten på det europeiska vägnätet spelar Europeiska unionen en aktiv roll. Det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) är ett ambitiöst projekt som syftar till att ansluta och förbättra större vägar, järnvägar, flygplatser och vattenvägar. Ett anmärkningsvärt initiativ inom detta program är installationen av snabbladdningshubbar för elfordon, som bör finnas på var 2035:e kilometer av motorvägsnätet år 60. Denna plan understryker fokus på hållbarhet och innovation inom den europeiska mobilitetssektorn.
Nya EU-regler infördes också 2019 för att öka trafiksäkerheten. Dessa riktlinjer, som nu även omfattar motorvägar och huvudvägar utanför TEN-T-nätet, syftar till att förbättra utformningen och underhållet av vägar, tunnlar och broar. Genom dessa åtgärder hoppas EU drastiskt minska antalet döda i trafiken och allvarliga skador på de europeiska vägarna.
Medan länder som Nederländerna och Schweiz sätter ribban högt med sin infrastruktur, har andra regioner fortfarande en lång väg kvar att gå. Europeiska samarbeten som TEN-T och de skärpta riktlinjerna spelar en avgörande roll för att minska skillnader och bygga ett säkrare, mer hållbart och effektivt vägnät.
