Regeringen har meddelat att man vill beskatta långdistansflyg tyngre från 2027.
Åtgärden, en del av en revidering av flygpassagerarskatten, bör kompensera för de högre utsläppen från dessa flygningar och förväntas generera ytterligare 248 miljoner euro i skatteintäkter. För att forma planerna ytterligare uppmanas medborgare och andra intressenter att ge sina åsikter via ett onlinesamråd.
Flygpassagerarskatten, som infördes i Nederländerna 2021, är för närvarande enhetlig: varje passagerare betalar samma belopp per flygning, oavsett avstånd. Det betyder att en resa till Bali genererar lika mycket skatt som en kort flygresa till Italien. Regeringen vill med det nya förslaget fokusera på avstånd och tillhörande utsläpp. Flyg med ett större ekologiskt fotavtryck skulle därför belastas hårdare än kortare, mindre förorenande rutter.
flygets miljöpåverkan
Att flyga har haft en betydande inverkan på miljön i flera år. Flygplan släpper ut stora mängder CO2 och bidrar till luftföroreningar genom partiklar. Dessutom orsakar flygbuller en hel del olägenheter för boende på flygplatser som Schiphol. Med den nya åtgärden hoppas regeringen inte bara påverka resenärers beteende, utan också uppmuntra företag att investera i renare teknik och hållbara alternativ.
Liknande skattemodeller tillämpas redan i andra europeiska länder, som Tyskland och Frankrike. Studier visar att differentiering av priser baserat på avstånd är ett effektivt sätt att göra flygsektorn grönare. Med granskningen vill regeringen också kartlägga flygets bredare effekter – som påverkan på hälsa och ekonomi.
medborgarmedverkan är central
För att i stora drag testa planerna lanserar regeringen ett internetsamråd. Fram till den 26 februari 2025 kan intresserade via internetconsultatie.nl ge sin åsikt om införandet av en avståndsberoende flygpassagerarskatt. I enkäten frågas bland annat om man tycker att längre flygresor verkligen borde beskattas hårdare än kortare, och om extra avgifter på mycket korta flygningar är motiverade. Enligt regeringen är denna input viktig för att fatta ett väl övervägt beslut.
Samrådet består av fem frågor som specifikt tar upp olika aspekter av flygpassagerarskatten. Här diskuteras ämnen som beskattning av korta och långa flygningar, undantag för vissa områden och om alla passagerare ska behandlas lika. Samrådet frågar uttryckligen om medborgarna håller med om att beskatta långa flygningar hårdare. Frågan är dock formulerad så att åtgärden framställs som given, med tonvikt på genomförandemetoden. Detta talar för att själva införandet av skatten knappast är öppet för diskussion.
Flygpassagerarskatten är ett sätt att prissätta dessa negativa effekter. Sedan 2021 har Nederländerna haft en flygskatt på 29,40 € (2025) per avresande passagerare, oavsett vart denna passagerare flyger. Regeringen vill öka de totala intäkterna från flygpassagerarskatten med 2027 miljoner euro till 248. Planen är att beskatta långväga flyg – med högre totala utsläpp – mer.
En av frågorna tar upp alternativen för korta flygresor. Många korta resor kan också göras med tåg eller bil, vilket ofta är mindre skadligt för miljön. En högre skatt för dessa flygningar skulle kunna uppmuntra konsumenterna att välja mer hållbara alternativ oftare.
En annan viktig del av samrådet gäller eventuella undantag. Regeringen erkänner att vissa länder eller områden, såsom EU:s medlemsländer eller utomeuropeiska territorier, står inför unika omständigheter. Frågan om vissa destinationer ska få justerade priser väcker diskussioner om rättvisa och genomförbarhet.
Till exempel har en flygning till Karibiska Nederländerna höga utsläpp på grund av avståndet, men invånarna i dessa områden har ofta få alternativ för transport. Regeringen utreder om det är önskvärt att sätta lägre taxor för den här typen av situationer.
kritik och förväntningar
Även om regeringen har som mål att göra flyget mer hållbart med förslaget finns det också kritik. Vissa flygbolag påpekar till exempel att högre skatter kan avskräcka resenärer från att flyga via Nederländerna, vilket kan få ekonomiska konsekvenser. Dessutom finns en rädsla för att åtgärden främst ska drabba lägre inkomster, som får svårt att betala för dyrare biljetter.
Andra ser samrådet som en möjlighet att kräva bredare reformer, såsom fokus på investeringar i höghastighetslinjer och innovation inom flyget. Anhängare av planen framhåller att intäkterna från flygpassagerarskatten ska användas för att främja hållbarhet och inte bara bli en finansiell kassako.
Skatteåtgärdens slutliga utformning kommer att fastställas först efter samråd och ytterligare utredningar. Regeringen framhåller att såväl medborgarnas som företagens intressen beaktas, men att hållbarhet och miljömedvetenhet förblir centralt. Det är fortfarande oklart om planerna kommer att få ett brett stöd, men uppmaningen till ingripanden inom flygsektorn blir allt högre.
