KiM har kartlagt den förväntade utvecklingen (2018-2040) av rörlighet och tillgänglighet för boende i 4 olika typer av områden.
I uppfattningen av en stor del av invånarna i tätort och landsbygd finns det knappast några tillgänglighetsproblem. De flesta tror att de lätt kan nå arbete eller lokaler för exempelvis utbildning, vård eller butiker. Det finns också knappast någon skillnad i uppfattning mellan stads- och landsbygdsbor. När man letar efter lösningar för rörlighet och tillgänglighet bör man fästa uppmärksamhet vid invånarnas uppfattning. Nu ligger fokus främst på lösningar på problem och flaskhalsar som invånarna kanske inte uppfattar som sådana. Så skriver Knowledge Institute for Mobility Policy (KiM) i publikationen 'Utvecklingen av mobilitet och tillgänglighet i städerna och på landsbygden i Nederländerna'.
I tätorten växer befolkningen och det blir allt fler jobb och lokaler. På delar av landsbygden krymper däremot befolkningen och sysselsättningen och tillgången på anläggningar krymper. Dessa trender gör att mobilitet och tillgänglighet utvecklas olika inom dessa områden.
Den KiM har kartlagt den förväntade utvecklingen (2018-2040) av rörligheten och tillgängligheten för invånare i 4 olika typer av områden: tätorten där befolkningen växer, tätorten där befolkningen minskar, landsbygden där befolkningen är växer och landsbygden där befolkningen minskar. Forskarna gjorde detta för ett scenario med hög och låg tillväxt. Resultaten av analyserna har omsatts till möjligheter, hot och lösningar som skiljer sig åt per typ av område.
Erfaren tillgänglighet
Det finns skillnader mellan tätort och landsbygd i antal jobb, utbildningsinstitutioner och butiker som kan nås. En stor del av invånarna i dessa områden upplever dock knappast några tillgänglighetsproblem. Invånare i stad och landsbygd upplever tillgängligheten till anläggningar knappast annorlunda. På landsbygden kan vissa faktorer, såsom högt bilinnehav (mer än i städerna), bidra positivt till upplevd tillgänglighet.
Bilen är fortfarande dominerande på landsbygden
Bilen kommer även i framtiden att vara det dominerande transportsättet på landsbygden. Användningen av reguljär kollektivtrafik i dessa områden är låg och förväntas förbli så i framtiden. Som ett resultat av detta är överkomligheten för kollektivtrafiken mer pressad och tillgången på kollektivtrafik på landsbygden är mindre självklar. Småskalig kollektivtrafik (skräddarsydda transporter) kan möjligen fungera som ett skyddsnät för människor som är beroende av kollektivtrafiken. På landsbygden är det också lovande att uppmuntra användningen av elcyklar på avstånd på upp till 20 km och att bygga cykel- och snabbcykelvägar.
Boendemiljö tätort
I ett högtillväxtscenario kommer boendemiljön för de boende i tätorten att påverkas mer av till exempel fler trafikstockningar, ökad platsanvändning av bilen, miljöpåverkan och bullerstörningar. För att i alla fall behålla kvaliteten på den boendemiljön finns det olika lösningar att tillgå, enligt KiM. Till exempel genom att säkerställa närhet till boende, arbete och lokaler. Men också genom att göra stadskärnor och nyutvecklade stadsdelar bilfria och reglera parkeringen. Dessutom är det bland möjligheterna att uppmuntra delad rörlighet och bra transfermöjligheter i stadens utkanter (multimodala knutpunkter), enligt KiM-forskarna.
