Efter den nya trafikåtgärden på De Clercqstraat kommer staden inte längre att vara ett alternativ.
Amsterdams kommun tar nästa steg i sin mobilitetspolitik genom att införa en nedskärning i De Clercqstraat, närmare bestämt vid Da Costakade i West. Avsikten är att bilister inte längre ska kunna ta sig in i centrum från den punkten. Det är dock fortfarande möjligt att köra ut från centrum.
Kommunen har aviserat nedskärningen som en del av sitt mål att göra staden säkrare för sina invånare och besökare. Det är dock inte alla företagare som är nöjda med detta nya initiativ. Det exakta datumet för genomförandet av nedskärningen är ännu okänt, men det som står klart är att det förberedande arbetet startar efter sommaren 2024.
Denna specifika trafikåtgärd är en del av det större renoveringsprojektet "de Oranje Loper". Centralt i detta projekt är bland annat arbetet med bro 108, som sträcker sig över De Clercqstraat och därmed binder samman de två Da Costa-kajerna. En specialplacerad pollare kommer att hindra biltrafiken att ta sig till centrum. Under renoveringen kommer även vägbanan att förnyas och en speciell cykelgata kommer även att förverkligas mellan Elisabeth Wolffstraat och Nassaukade. Utöver dessa åtgärder kommer maxhastigheten i detta område att sänkas till 30 kilometer i timmen.
Kommunen är optimistisk och räknar med att genomfartstrafiken efter en anpassningsperiod kommer att välja en annan väg via ringväg A10, eller kanske via Bilderdijkstraat. Denna förändring är delvis föranledd av de enorma folkmassor som orsakas av cyklister som använder området varje dag. Genom att ingripa hoppas kommunen skapa en trafiksäker miljö där spårvagnar kan passera smidigt och där cyklister och fotgängare kan röra sig i en mer avslappnad miljö.
Kommunens beslut är i linje med tidigare uttalanden från företagsekonom och professor i stadslogistik vid Amsterdams yrkeshögskola, Walter Ploos van Amstel. Som tidigare nämnts pekade han på behovet av en integrerad vision om rörlighet och offentliga rum i Amsterdam. Det är tydligt att staden tar en ny riktning med sin mobilitetspolitik, där nedskärningarna, som de på Weesperstraat och nu De Clercqstraat, fungerar som möjliga vattendelare mellan den gamla och den nya politiken.
Ansvarig för denna portfölj Melanie van der Horst förväntar sig att mer än 100 broar i staden inte uppfyller nationella viktkrav.
Ny forskning från Amsterdams kommun visar att byggandet av 33 stadsbroar inte uppfyller de nationella viktkraven för tung trafik. Dessutom misstänker man att ytterligare 103 broar inte heller uppfyller dessa krav. Undersökningen visade också att 149 kajväggar har förskjutits avsevärt under åren.
Dessa alarmerande fynd finns med i ett brev till kommunfullmäktige från rådmannen Melanie van der Horst, som är ansvarig för denna portfölj. Van der Horst betonade att inte alla 136 broar som förmodligen inte uppfyller viktkraven behöver bytas ut. Orsaken till detta ligger i den förlegade bedömningsmetod som har använts fram till nu. Kommunen kommer med en ny bedömningsmetod att avgöra vilka broar som faktiskt behöver bytas ut.
Ett ytterligare problem är den fortsatta inflationen, vilket ökar genomförandekostnaderna. Det gör att kommunen kan utföra mindre arbete för samma budget. Van der Horst indikerar att det kommer att bli ett komplext "pussel" för kommunen att styra genomförandet av projekt och planering i rätt riktning samtidigt som kostnaderna kan hanteras.
Resultaten från studien väcker nya utmaningar för huvudstaden. Infrastrukturens underhåll och säkerhet är avgörande för stadens livskvalitet och tillgänglighet. Med det senaste tillkännagivandet av trafikåtgärder, såsom den planerade nedskärningen i De Clercqstraat, ligger Amsterdams infrastruktur fortfarande högt på den urbana agendan. Kommunen kommer nu att behöva fatta strategiska beslut om vilka broar som har prioritet och hur man bäst fördelar ekonomiska resurser för att säkerställa stadens säkerhet och funktionalitet.
