Den nuvarande nollutsläppspolitiken inom transportsektorn bidrar tills vidare inte till att minska CO2-utsläppen.
Enligt den nederländska miljöbedömningsmyndigheten är Nederländerna på väg mot en CO2-minskning med 39 till 50 procent till 2030. Om även planerade planer tas med kan detta stiga till 41 till 52 procent. Den nuvarande nollutsläppspolitiken inom transportsektorn bidrar tills vidare inte till att minska CO2-utsläppen.
Den storskaliga nollutsläppsaffärsmodellen är inte ekonomiskt lönsam på kort sikt på grund av det höga självkostnadspriset jämfört med bränslemotorer. På längre sikt är laddinfrastrukturen flaskhalsen. Under tiden är uppgiften för sektorn gigantisk och ribban höjs hela tiden.
CO2-utsläppen från lastbilar och traktorer kommer att vara ungefär en fjärdedel högre 2021 än 1990. CO2-utsläppen från skåpbilar kommer till och med mer än att fördubblas mellan 1990 och 2021. På grund av det stora antalet onlinebeställningar har transportprestanda för lastbilar ökat avsevärt. Detta har säkerställt att de tidigare realiserade bränslebesparingarna inom transporter helt har tagits bort.
Nu när det står klart att målet om 60 procents CO2-reduktion sannolikt inte kommer att nås, relaterar ansvarig minister uppnåendet av detta mål till planer på agendan. Det innebär att politikerna nu måste våga ta en bredare syn. Till exempel genom att anamma och stimulera CO2-besparingar som kan realiseras på kort sikt, samtidigt som man arbetar med nollutsläppslösningar. Detta kräver därför ett annat sätt att tänka, att se på hela spelplanen med ett öppet sinne.
Det finns fortfarande mycket outnyttjad potential för att minska koldioxidutsläppen inom transportsektorn. På grund av lagstiftning eller annat fokus utnyttjas knappast denna potential. Detta framgår av en nyligen genomförd studie av ING och TVM. Dels för att förnybar gas (bio-LNG) och biobränslen (HVO, FAME, biodiesel) inte längre finns med i bilden som en slutlig lösning (mer än 2 procents minskning, men ändå inte nollutsläpp), vilket gör att stimuleringen har upphört.
Det finns också outnyttjad potential i bränslebesparande åtgärder som hämmas av lagar och förordningar, som att välja tekniska förbättringar genom aerodynamiska tillämpningar, elektrifiering av släpvagnar och laddhybrider i kombination med biobränsle. Detsamma gäller effektiviseringar, som att öka transportvolymen genom att använda långa tunga fordon.
Förändring kan bara uppnås om alla intressenter arbetar tillsammans och delar kunskap. Det finns också en roll för beslutsfattare att skapa rätt ramar. Så att det inte bara stannar vid att göra planer, utan också leder till genomförbara åtgärder för att faktiskt minska CO2-utsläppen. Detta kommer att hjälpa transportsektorn att (ytterligare) komma igång med CO2-minskning, säger Machiel Bode, sektorsspecialist Transport, Logistics and Mobility, ING Sector Banking.
