Utskriftsvänlig, PDF och e-post
Pitane bild

Från överkomliga priser till hållbarhet: hur vill politiska partier hålla vårt land mobilt under de kommande åren?

Det är ett brådskande samtal som låter som en varningsklocka i öronen på alla som är involverade i mobilitet i Nederländerna. Frågan är om samma ljud kan höras även bland de politiska partierna? "Om inget händer kommer Nederländerna bokstavligen och ekonomiskt att stå stilla." Det säger Marga de Jager, ordförande för Mobility Alliance, ett partnerskap av 25 organisationer inom transportsektorn, inklusive ANWB, Cyklistförbundet, Schiphol och NS. Alliansen förespråkar att det nya kabinettet investerar ytterligare 2 till 3 miljarder euro årligen i transportinfrastruktur.

politiska partier

Nu när politiska partier ytterligare har förfinat sina ståndpunkter om rörlighet i sina valmanifest, är det mer än någonsin dags att inse denna brådska och vidta åtgärder. Eller som De Jager uttrycker det: "Se till att det planerade i alla fall genomförs under de kommande åren." De holländska politiska partiernas rörlighetsplaner visar en skarp kontrast i visioner och tillvägagångssätt. I ett land där rörlighet spelar en avgörande roll i vardagen, erbjuder vart och ett av de stora partierna en unik twist på hur de vill reformera denna viktiga sektor.

Men det finns mer. De Jager påpekar att utan tillräckliga investeringar i mobilitet är även hållbarhetsprocessen i fara. Detta har inte bara ekologiska konsekvenser, utan hotar också landets ekonomiska vitalitet. Dessutom finns det en social tidsinställd bomb på lur. Om kostnaderna för mobilitetstjänster fortsätter att öka utan statligt ingripande kommer dessa tjänster att bli oöverkomliga för en stor grupp människor. Dags för vår redaktion inför valet till representanthuset för en analys och vår sammanfattande inblick i de olika partiprogrammen.

(Texten fortsätter under bilden)
Marga de Jager - VD ANWB

De VVD fokuserar på överkomliga priser och effektivitet, med stöd av tekniska innovationer. Partiet är därför populärt bland mellangrupper och företagare. Men VVD:s ståndpunkt att sänka punktskatterna på bilar står i strid med deras mål om en snabb övergång till eldrift, vilket väcker frågor om konsekvensen i deras planer. VVD strävar efter att se kollektivtrafiken och bilen som lika alternativ, men deras förslag verkar fortfarande gynna bilen.

De ARBETARPARTI-Grön vänster flyttar fokus till social inkludering, med tonvikt på att göra kollektivtrafiken överkomlig och tillgänglig för alla. Detta socialt fokuserade synsätt låter trevligt, men kritiker påpekar att det finns få detaljer om hur partiet planerar att finansiera dessa planer. Den politiska alliansen intar en uttryckligen miljövänlig hållning. Deras fokus ligger på att minska CO2-utsläppen genom betydande investeringar i cykelinfrastruktur och miljövänligare kollektivtrafik. Denna gröna agenda vinner stöd bland en yngre demografi, men möter också motstånd från dem som fruktar högre skatter och kostnader.

Läs också  Spionage och handel: den tunna linjen mellan Kina och Europa

D3100 försöker hitta en mellanväg mellan ekonomisk tillväxt och hållbarhet. De fokuserar på vätgas som ett potentiellt framtidsbränsle och vill samtidigt modernisera det befintliga kollektivtrafiknätet. Denna balanserade position kan i teorin tilltala en bred väljarkår, men den medför risken att inte fokusera tillräckligt på ett specifikt område.

mindre partier

Även om de stora partierna har sina egna starka åsikter om rörlighet, bör de mindre och framväxande partiernas positioner inte förbises eftersom de ofta erbjuder nya och innovativa tillvägagångssätt.

(Texten fortsätter under bilden)
Porträtt av Lilian Marijnissen, av Robin de Puy.

De SP betonar ett mer samhällsorienterat förhållningssätt till mobilitet. Deras fokus ligger på att förbättra lokala och regionala transporttjänster, vilket gör att partiet kan bygga en stark stödbas i mindre samhällen. Men bristen på uppmärksamhet på nationella och internationella förbindelser kan vara en begränsande faktor i deras mobilitetsvision.

Den CDA strävar efter förbättrad tillgänglighet i mindre tätbefolkade regioner genom betydande investeringar i viktiga järnvägslinjer som Niedersachsenbanan och Lelybanan. Dessutom förespråkar partiet ekonomiskt stöd till regionala kollektivtrafikprojekt som Maaslijn och förbindelsen Zwolle-Munster. I ett ovanligt drag motsätter sig partiet vägavgifter i glesbygd och väljer en e-vinjett för att få bidrag från utländska bilister till vägunderhåll.

Forum för demokrati (FVD), till exempel, gör ett djärvt val genom att förespråka ett avskaffande av många befintliga miljöbestämmelser om mobilitet. Partiet ser dessa regler som ett hinder för ekonomisk tillväxt. Denna ståndpunkt kan ge genklang hos en grupp väljare som känner sig frustrerade över vad de ser som överreglering, men det väcker också frågor om hållbarhet och långsiktiga effekter på miljön.

De Fest för djuren lägger stor vikt vid hållbarhet och vill kraftigt minska användningen av fossila bränslen. De förespråkar satsningar på alternativa, mer hållbara transportformer, som cykling och kollektivtrafik. Även om denna vision kan tilltala miljömedvetna väljare, riskerar den att stänga av andra som fruktar en för drastisk förändring i deras dagliga liv.

För att undvika dessa domedagsscenarier har Mobilitetsalliansen lagt ett antal konkreta förslag. Utöver förlängningen av Nord-Syd-linjen och breddningen av A4 efterlyser man upprätthållandet av de färjor som spelar en avgörande roll för transport av människor över vatten. Allt detta, säger De Jager, kräver inte bara planer, utan framför allt beslutsamhet från det nya kabinettet.

De Christian Union ser mobilitet som ett sätt att främja social sammanhållning, som förbinder både lokalsamhällen och hela landet. De fokuserar på tillförlitlig kollektivtrafik och bra väginfrastruktur som medel för att uppnå detta. Även om detta tillvägagångssätt är mindre kontroversiellt, saknar det en tydlig vision om miljöfrågor.

tror vill göra kollektivtrafiken mer tillgänglig för de mindre lyckligt lottade och förespråkar rättvisare priser. Partiet vill också att mer uppmärksamhet ägnas åt transportbehoven för minoriteter och nyanlända. Detta inkluderande tillvägagångssätt kan tilltala en viss nisch, men genomförandet och den ekonomiska genomförbarheten är fortfarande problem.

Läs också  Spionage och handel: den tunna linjen mellan Kina och Europa
(Texten fortsätter under bilden)
Foto: SGP - Chris Stoffer

Tillsammans visar dessa parter ett brett spektrum av tillvägagångssätt, från avreglering och ekonomisk tillväxt till social inkludering och miljömässig hållbarhet. Precis som de större partierna attraherar sina egna specifika väljargrupper, så gör dessa mindre partier det, och deras inflytande på den nationella debatten om rörlighet kan inte ignoreras. 

De SGP, som ofta ses som konservativ och traditionell, har en överraskande pragmatisk inställning till rörlighet. De är för en välskött väginfrastruktur, men vill också investera i ny teknik för att förbättra trafikflödet. På så sätt försöker partiet hitta en balans mellan modernitet och tradition.

När valen närmar sig blir det allt viktigare att väga dessa olika åsikter och överväga vilka som är mest sammanhängande och tillämpliga på nationell nivå. Samtidigt som fokus ofta ligger på de större och mer kända partierna, bidrar även de mindre partierna till mångsidigheten i debatten kring rörlighet. Några exempel är SGP, 50Plus och BIJ1.

(Texten fortsätter under bilden)
Foto: JA 21 - Joost Eerdmans - Annabel Nanninga

JA21, en relativt ny aktör, har liberala ekonomiska idéer som uppmuntrar privat entreprenörskap inom mobilitetssektorn. De vill öppna upp marknaden mer och minska byråkratiska barriärer, vilket de tror skulle leda till mer innovation och effektivitet.

50Plus betonar att förbättra rörligheten för äldre. Detta omfattar inte bara kollektivtrafiken, utan även särskilda tjänster och faciliteter för seniorer, såsom lokalbussar och taxibilar för äldre. I ett åldrande samhälle kan detta fokus på äldre vara en viktig faktor.

AT1 fokuserar på att skapa ett mer inkluderande samhälle och detta återspeglas i deras syn på rörlighet. Partiet strävar efter prisvärda och tillgängliga transporter för alla, med särskilt fokus på utsatta grupper. Med detta vill BIJ1 minska den mobilitetsklyfta som ofta är synlig i mångfaldiga och ojämlika samhällen.

Kort sagt lyfter de mindre partierna fram aspekter av mobilitetsdebatten som ibland förbises av de större partierna. De tar upp ämnen som inkludering, åldrande och effektivitet, och lägger till ytterligare ett lager av komplexitet till diskussionen. Inför valet vore det oklokt att ignorera dessa partier och deras unika tillvägagångssätt.

Relaterade artiklar:
AVSÄNDANDE